You Are Beautiful To Me - Chapter 7 Music is the answer
Previous
De kanske hade rätt, det kanske bara var jag som inbillade mig att jag var tjock bara för att jag jämförde mig med alla andra hela tiden. Visst min kropp var inte lika smal som en fotomodells kropp men jag kanske dög endå.
- Vet du vad Tiana, jag tror jag vet hur vi ska få upp ditt självförtoende, sa Laila och tog upp sin mobil ur fickan
Hon låste upp sin iphone och efter några klick på skärmen började en låt att spelas. Laila satt och sjöng med till den och jag satte mig brevid henne på sängen. När refrängen kom så började Laila och Tiff att dansa och hoppa runt i mitt rum medans jag bara satt och skrattade åt deras knäppa rörelser. Låten var verkligen bra och de som sjöng den gjorde det sjukt bra. Det tog inte lång tid innan jag kunde refrängen och melodin satte sig i huvudet nästan direkt. Efter att låten tagit slut vände sig Laila till mig.
- Visst är den bra? sa hon och log.
- Ja, den är asbra ju! svarade jag. Men jag förstod fortfarande inte vad hon menade med att få upp mitt självförtroende.
- Vad heter den sa jag och Laila gav mig en förvånad blick.
- Vet du inte vad den heter! sa hon.
- Ehm nae, jag har aldrig hört låten förut, sa jag.
- Va! Har du aldrig hört den här låten, sa hon förvånat. Jag skakade på huvudet i hopp om att hon skulle berätta vad den hette.
- Okej, Tiana vilken sten har du bott under de senaste tre månaderna? sa Tiff som verkade ha hört låten förut.
- Den heter What makes you beautiful och det är One Direction som har gjort den. Sa Laila och log mot mig. Jag hade hört om One Direction förut men allt jag visste om dem var bara att det var ett pojkband.
- Spela den igen! Ropade Tiff som hade satt sig på golvet. Laila nickade och satte på låten igen. Vi lyssnade på den minst tio gånger. Den var så bra att man bara ville trycka på replay varje gång den tog slut.
Laila's perspektiv
Efter att ha lyssnat på musik och ätit våra underbart goda muffins var det dags för mig att gå hem. Jag reste mig från soffan och sa
- Nej, nu ska jag nog gå hem innan det blir mörkt. Tiff och Tiana reste sig också och följde mig ut till hallen. Tiana verkade inte ha förstått vad jag menade med självförtorende när jag spelade WMYB för henne men hon verkade gilla den så jag antog att hon skulle lyssna på den fler gånger och då kanske hon skulle komma på det. Telefonen ringde så Tiff sprang iväg och svarade.
- Vad var det du menade med att få upp mitt självförtoende genom att spela den där låten för mig? Sa Tiana som om hon kunde läsa mina tankar och lutade sig mot väggen.
- Jag tror du kommer på det snart, sa jag lite hemlighetsfullt.
- Men jag blir ju inte snyggare av att lyssna på en låt, även om den är skitbra. Jag skakade på huvudet.
- Tiana, du är verkligen vacker, söt, snygg ja allt! Märkte du inte hur en del kollade på dig i skolan idag, sa jag och sträckte mig efter min jacka som hände på klädhängaren.
- Jag förstår verkligen inte hur du inte kan se att du duger som du är. Det är precis som fjärillar de kan inte se deras vingar men de vet att de är vackra ändå. Det borde vara samma sak för människor, fortsatte jag.
Tiana gav mig en kram och och när vi släppte varandra sa hon
- Tack. Du anar inte hur mycket det betyder att du stöttar mig, vi har knappast känt varandra i en dag men det känns som att jag kan berätta allt för dig, som att vi känt varandra hela livet. Det gjorde mig glad att Tiana litade på mig och det kändes som att vi skulle blir bra vänner.
- Tänk på det jag har sagt nu sa jag och sedan öpppnade jag dörren och gick ut.
- Hejdå sa hon och jag stängde dörren.
-
Tiana's perspektiv
Jag lade mig ner i sängen och kände hur trött jag var, klockan var elva och den här dagen hade varit väldigt lyckad. Det hördes ett ljud från rummet brevid. Jag tryckte örad mot väggen och hörde hur Tiff sjöng med till What Makes You Beautiful, jag log lite för mig själv.
- Det finns folk som försöker sova här! Skrek jag och bankade i väggen med min knytnäve.
- God natt på dig med! Fick jag som svar.
Innan jag släckte lampan tog jag upp min mobil från nattduksbordet och satte i mina hörlurar. Jag klickade på What Makes You Beautiful i spellistan och blundade. Musiken strömade ut i mina öron. You're insecure don't know what for.Var den första meningen. You're turning heads when you walk through the door. Don't need makeup to cover up. Being the way that you are is enough. Everyone else in the room can see it everyone else but you. Fortsatte den. Plötsligt insåg jag att det dem sjöng i låten handlade om mig. Eller det stämmde i alla fall med det Laila hade sagt till mig tidigare idag, att jag inte insåg att jag faktiskt duger som jag är. När refrängen kom satte jag mig upp och rätt som det var hoppade jag runt i mitt rum och dansade till musiken. Min blick sökte sig till den stora spegeln som var täckt av skynket som jag hade lyckats få upp igen. Jag gick fram till den och drog bort skynket. När jag mötte min spegelbild i spegeln log jag, visst jag var inte perfekt men det här kanske var en början till att få bättre självförtoende.
-
- Du är inte ful.
Jag hoppade till av rädsla och vände mig mot dörren som stod på glänt. Det var Tiff som stod i dörröppningen. Hon måste ha hört mig när jag hoppade runt i mitt rum.
- Tack, jag fattar nu, sa jag och log.
- Det är som att det som de sjunger om i låten handlar om mig, det är helt sjukt!
- Det var precis det Laila menade också, sa Tiff. Jag nickade som svar och gick tillbaka till sängen.
- God natt fina syster, sa hon sedan.
- God natt sa jag och Tiff stängde dörren. Med ett léende på läpparna somnade jag.
Ganska sent kapitel men jag har inte haft lust att skriva helt enkelt, men idag fick jag en kick så det blev ett kapitel i alla fall! Jag har lite planer på vad som ska hända och snart kommer killarna in också. Men jag har fortfarande inte bestämt vem det ska handa om. Kommentera vad ni tycker så blir jag glad :) Ha det bra!
- Nathalie
Trackback