2012-11-27
Novell: Länkbyten
Länkbyte #5
Den här gången gör jag ett länkbyte med Rebecka som skriver en 1D novell! Den heter Seven billion people och är sjukt bra. Så klicka på bilden för att komma till hennes blogg :)
- Nathalie
2012-11-26
Novell: You Are Beautiful To Me
Svar på fråga!
Jag fick en fråga om hur Tiana ser ut ''i mitt huvud'' och om jag kunde lägga upp en bild på henne och självklart kan jag göra det! Jag tänker mig att Tiana och Tiffany ser ut som tvillingarna Mary Kate och Ashley Olsen. Jag ser själv ingen skillnad på de men jag tror att det är Mary Kate som är till vänster på bilden här nedanför. Jag är inte helt säker men det är i alla fall så Tiana ser ut och Tiff ser då ut som Ashley (hon till höger på bilden)
2012-11-25
Novell: You Are Beautiful To Me
You Are Beautiful To Me - Chapter 31 Have fun sometime
Previously
- Ummm... I'm not sure. Sa jag tveksamt.
- Come on! Why not? Sa Harry.
- It's not really my thing. Sa jag och jag hörde hur kan suckade. Laila tittade nyfiket på mig hela tiden.
- Pleasee Tiana! I'm sure Laila and Tiff are up for it. Sa han.
- Yeah but they are not me.
- But it'll be so much fun! Come on. Sa han i ett nytt försök att övertyga mig.
- Okay I will think about it and I'll call you back later okay?
- Yeah fine. Sa han.
- Talk to you later.
- Bye! Sa han och vi lade på.
Lailas perspektiv
Under hela tiden som Tiana hade pratat i telefon hade jag nyfiket undrat vem det var hon pratade med. När hon hade lagt på lade hon ner mobilen på bordet och tittade på mig.
- So, who was that? Frågade jag.
- It was Harry. Sa hon och mötte min blick. Det såg ut som att något bekymrade henne.
- And what did he want?
- He told me that Andy who's a friend of Liam is going to have a party this weekend and he was wondering if you, me and Tiff wanted to go with them. Sa hon. Jag blev genast glad inombords och log stort mot Tiana.
- Omg really! That's awesome it's going to be so much fun! Sa jag och log ännu större. Fatta att vi skulle festa med One Direction. Även om jag såg de mer som fem av mina vänner men ändå. Det gick inte att hålla borta tanken på vilka de faktiskt var. Men all min lycka försvann snabbt när jag mötte Tianas blick. Hon såg inte alls lika glad ut som jag.
- What's wrong? Frågade jag och hon rörde runt lite i sin tekopp.
- It's just that I don't know if I want to go. Sa hon och jag tittade förvånat på henne. VA!!??
- But what did you tell Harry then?
- I told him that I would think about it and call him back later.
- Why? Frågade jag och förstod inte riktigt vad hon menade.
- I don't know.. I'm not a party girl and I've never been to a real houseparty before. Sa hon och tittade på mig.
- Then we have to change that! You can never know if you never try. Sa jag och log mot henne.
- Yeah I know but I feel like I wont fit in and that people would just ignore me and then it wouldn't be fun at all. Sa hon och började dra sitt hår genom fingrarna.
- Oh no Tiana that's not gonna happen. I promise you. Sa jag I ett försök att få henne att ändra sig.
- But I don't even like to party so what's the point of going then? All you guys will be having a great time and then there will be me just sitting somewhere with my phone all forever alone.
- You know what Tiana? Sometimes I think you're afraid of doing new things. Sa jag.
Jag insåg ganska snart att det skulle bli svårt att försöka få Tiana att ändra sig. För som det verkade nu så ville hon verkligen inte gå och jag kunde ju inte tvinga henne till att göra något som hon absolut vägrade.
- So you really don't want to go? Frågade jag och hon skakade på huvudet.
- Well that's sad. Sa jag.
- But you and Tiff can go! I'm fine with that. Sa hon och log. Det gjorde mig verkligen glad att hon inte ville förstöra för mig men det skulle kännas så fel att gå utan Tiana.
- Alright then it's your desicion. Sa jag och hon nickade.
- Is it okay with you if I don't come? Frågade hon försiktigt.
- Yeah sure. I mean it will feel strange to not have you around but if that's what you want I'm fine with that.
- Thanks you're such a good friend sa hon och gav mig en kram över bordet.
- I guess I am. Sa jag samtidigt som vi kramades.
Tianas perspektiv
Jag och Laila hade precis skiljts åt och jag var på väg hem. Hem till mitt rum där alla läxor och plugg väntade. Helst skulle jag bara vilja skita i läxorna och slappa i soffan resten av kvällen men det gick inte för sig.
När jag kom hem var klockan sex och det fanns inga spår av någon i hela lägenheten. Mamma och pappa jobbade väl som vanligt men Tiff syntes inte heller till. Jag tog upp mobilen och ringde till henne samtidigt som jag gick till mitt rum.
- Hello? Hörde jag Tiff säga på andra sidan luren.
- Hi, where are you? frågade jag och satte mig vid skrivbordet.
- I'm at Jake's place. Sa hon och jag hörde några röster i bakgrunden.
- When are you coming home?
- I don't know but soon I guess. Sa hon.
- Okay see you soon then.
- Yeah bye. Sa hon och vi lade på.
James? Tänkte jag. Antagligen någon snubbe i hennes klass eller något.
Jag lade ifrån mig telefonen och tog fram min bokrecension som skulle vara inlämnad i morgon. Så fort jag tog tag i pennan och började skriva dröjde det inte lång tid förrän jag suddade ut det igen. Jag skrev om meningar flera gånger men de blev aldrig bra. Efter ett tag lade jag ifrån mig allt och suckade. Det här fungerar inte. Tänkte jag för mig själv. I hopp om att det skulle gå bättre att plugga fysik istället tog jag fram fysikboken ur väskan och gick bort till fönstret och slog upp rätt sida. Jag läste två sidor ungefär innan jag gäspade stort. Vad var det för fel på mig? Tänkte jag. Det brukade aldrig vara speciellt svårt för mig att plugga.
Jag tittade ut genom fönstret och blickade ut över gatan. Det var fortfarnade ljust ute men solen började sakta försvinna bakom horisonten. Plötsligt kom jag på att jag inte hade ringt Harry och berättat att jag inte skulle gå på festen. Snabbt ställde jag mig upp och hämtade min mobil som låg på skrivbordet där jag hade lämnat den. Så fort jag hade klickat på Harry i kontaktlistan satte jag telefonen mot örat och väntade på signalerna.
- Harry here. Svarade han glatt.
- Hi what's up?
- Not much. We're on our way home from work. Sa han och lät lite trött.
- Tired? Frågade jag och skrattade lite.
- Yeah you sound pretty tired aswell. Sa han.
- I am. Sa jag.
- So have you come to a desicion yet? Frågade han och jag kom genast på varför jag ringde.
- Yes I have but I'm not sure you will like it. Sa jag lite osäkert.
- You're not coming? Sa han frågande och jag kunde höra att han blev förvånad.
- No I'm not. Sa jag tyst och blev lite nervös för hur han skulle reagera.
- But why? frågade han.
- Partying isn't really my thing and I don't think I will be able to enjoy myself.
- Okay be honest now. Have you ever been to a party before? Sa han och jag blev tyst.
- No.. Sa jag efter en stund.
- Then you don't know if it will be fun or not. Come on Tiana! Please come.
- I'm sorry but I don't see the point of why I should go when I don't like it. Sa jag.
- You should go because I'm sure you will have the best time ever with your friends. Sa han och försökte övertyga mig precis som Laila hade gjort innan.
Det blev tyst ett tag.
- Pleaseeee!! You have to let go sometime and just do something fun for once. Sa han.
- I'm sorry Harry but I'm not going to that party. Sa jag och han suckade.
- Are you okay with that? Frågade jag för att bryta tystnaden som hade uppstått.
- Not really but if that's what you want.Fine. I can't force you to go to that party. Sa han och lät lite besviken.
- Thanks. Var det enda jag fick fram.
- Then you can be my company the day after when I'm hungover. Sa han och jag skrattade lite.
- Okay I have to do my homeworks now. Sa jag.
- Okay see you! Sa han innan vi lade på.
Precis när jag hade lagt på luren greps jag av en underlig känsla. Jag kände mig liksom taskig och på något sätt självisk. Harry hade låtit så nedstämd och besviken när jag sa att jag inte ville gå på festen och det kändes inte bra att göra honom ledsen. Om han ens blev ledsen förstås. Det kanske bara var jag som överdrev mina tankar. Jag menar varför skulle han bli ledsen om bara lilla jag inte ville gå på en fest. Han kände väl massa människor som är roligare att festa med än mig så varför skulle han ens bry sig om jag inte kom. Jag släppte tankarna för att sedan återgå till pluggandet. Det gick lite bättre att plugga nu än vad det hade gjort tidigare men precis när allt flöt på bra så hörde jag att Tiff kom hem. Jag satt kvar i fönstret med fysikboken i knät och hörde Tiffs fotsteg närma sig mitt rum.
- Hi! Sa hon när hon kom in i rummet. Jag flyttade på mina fötter så hon skulle få plats brevid mig i fönstret.
- What are you up to? Frågade hon och tittade på boken jag höll i handen.
- Studying. Sa jag och suckade.
- I heard that Harry invited us to a party on saturday. Sa hon sedan och jag kollade på henne.
- Yeah, who told you about that?
- Laila texted me and she also said that you're not coming. Sa Tiff och tittade på mig som att hon undrade om det var sant eller inte.
- Yeah that's right. Sa jag.
- Well Laila sounded kind of sad when she told me that. Sa Tiff sedan och kollade på mig igen.
- I know you only say that beacuse you want me to change my mind. Sa jag för det var så hon gjorde. Hon försökte få mig att känna mig skyldig så att jag skulle ändra mig och gå på partyt.
- No I'm not. All I want to say is maybe you should let go and do something crazy sometime. Maybe you'll like it. Sa hon och ryckte på axlarna.
När hon sa det kom jag att tänka på det som Harry hade frågat mig den där dagen i parken. Han frågade vad jag hade gjort för galna saker och jag hade svarat att jag aldrig hade gjort något ''crazy'' i hela mitt liv. Det var också då han hade släpat upp mig i det där trädet och vi hoppade ner i dammen.
- I don't know what to do Tiff. I don't want to go because I'm scared of what people are going to think about me but at the same time I feel like I have to go cause I don't want to let my friends down.
- Let me just tell you one thing Tiana. You don't have to worry about what other people will think about you. Sa hon.
Det är klart det var enkelt för henne att säga. Hon som alltid fick all uppmärksamhet och som inte brydde sig om vad andra tyckte. Men jag var inte sådan.
- Just think about it one last time. Sa Tiff innan hon gick ut från mitt rum.
Jag gjorde som hon sa och tänkte tillbaka på vad Laila, Harry och Tiff hade sagt. Orden ekade i huvudet ''Sometimes I think you're afraid of doing new things'' ''You have to let go sometime and just do something fun for once'' ''You should let go and do something crazy sometime'' De hade rätt alla tre. För att kunna bygga upp mitt självförtroende ännu mer så behövde jag göra något roligt och galet någon gång. Jag hade alltid varit den där blyga och osäkra tjejen som inte vågade göra saker för att jag var rädd vad alla andra skulle tycka. Mina vänner ville bara hjälpa mig att våga göra saker men istället hade jag sagt nej till deras hjälp. Jag kände mig så dum och självisk som inte hade förstått det. Jag tog fram min mobil för trejde gången den dagen och ringde till Harry.
- Hi it's Tiana. Sa jag när han svarade.
- Hello what's up?. Sa han.
- I just called to tell you that I've changed my mind. Sa jag och log även ifall han inte kunde se det.
- Really? Sa han och jag hörde hur han genast blev gladare.
- Yes I thought about what you said and you're right. I have to let go some time. Sa jag.
- Exactly! And I promise you will be having a blast! Sa han och jag skrattade.
- I hope so. Sa jag för det gjorde jag verkligen.
Äntligen klar med kapitel 31! Det tog lite längre tid än vad jag hade trott men nu är det klart i alla fall! Eftersom ingen har kommenterat något om att jag skrivar dialogerna på engelska så tänker jag fortsätta med det. Hoppas ni gillade kapitlet som blev väääldigt långt :)
- Nathalie
2012-11-21
Novell: Länkbyten
Länkbyte #4
Kör ett litet länkbyte med http://onedfanfic.webblogg.se/ De är två tjejer som skriver en novell om killarna. De har kommit ganska långt in i själva berättelsen men jag har läst några kapitel och den är verkligen värd att läsa! Så det tycker jag att ni ska göra :)
Jag börjar skriva på nästa kapitel nu så det kommer upp inom kort så stay tuned! :) Ha det gött!
- Nathalie
2012-11-16
Novell: Länkbyten
Länkbyte #3
Ännu ett länkbyte! Denna gång med tjejerna på http://weloveoned.blogg.se/ Det är en helt ny novell och den är riktigt bra! Så gå in och läs den nuuuu :)
Ha en fortsatt trevlig fredag! Nästa kapitel kommer troligtvis upp i början av nästa vecka :)
- Nathalie
2012-11-13
Novell: You Are Beautiful To Me
You Are Beautiful To Me - Chapter 30 Shoe shopping
Previous
- Tiana is that you? Hörde jag mamma säga från köket.
- Yes?
- Come here for a second. Sa hon med sin '' vi måste prata'' röst. Jag sneglade på Tiff för att se om hon visste vad som väntade men hon bara ryckte på axlarna. Vad hade jag nu gjort? Tänkte jag.
Tianas perspektiv
Jag gick in till köket och satte mig vid bordet mitt emot mamma.
- What's up? Sa jag försiktigt. Mamma tittade upp från tidnigen hon höll i handen och tog av sig sina läsglasögon.
- Well, where have you been? Frågade hon.
- At Harry's house as I told you when I left.
- Yes I know but why didn't you come home for dinner as I told you to?
- About that...the boys kind of made me to stay for dinner and I thought it would be fun as they will be very busy this week. Sa jag och lutade hakan mot handen.
- I'm okay with that but you could've called. Sa hon en aning strängt.
- Okay I'm sorry I won't do it again. Sa jag lite irriterat. Var det verkligen en sån big deal att jag hade glömt att ringa och sagt att jag inte skulle äta hemma?
- Good. Var det ända hon sa.
- Why are so angry? Frågade jag. Eller jag hade inte tänkt att säga det men det bara flög ut.
- I'm not, sa hon och tittade på mig.
- Well it sounds like there's something bothering you.
- It's not! I just wanted to know why you didn't come home. Sa hon och försökte övertyga mig om att hon inte var sur.
- Okay then. Sa jag och gick till kylen för att hämta nåt att dricka.
Jag tog ett glas juice och satte mig vid bordet igen.
- So who is that Harry and those ''boys'' you've been hanging out with lately? Sa mamma frågande.
Jag hade inte berättat så mycket om killarna för mina föräldrar dels för att de inte var hemma så ofta och för att de inte hade frågat.
- They're just some really nice guys and we've become great friends. Sa jag kort för att inte lägga till några detaljer om att de var ett känt pojkband eller så. Det behövde väl inte hon veta?
- Oh I see. Is there anything speciall about any of them? Sa mamma och blinkade med ena ögat för att retas. Jag som just tog en klunk av min juice höll på att sätta den i halsen när jag hörde vad hon sa.
- Mum! No they're just my friends okay? Sa jag och kollade seriöst på henne.
- Okay I'm just curious. But I'm happy that you've made some new friends. Sa hon och log mot mig.
Jag stod vid mitt skåp i skolkorridoren och tog ut mina fysikböcker. Äntligen sista lektionen för dagen men att det var fysik var inte speciellt kul. Laila och jag hade bestämt att vi skulle mötas utanför klassrummet före lektionen så jag började gå mot sal 130. När jag kom fram till rätt sal mötte jag Laila som satt på en bänk och tittade ner på sin mobil.
- Hey! Sa jag och hon tittade upp på mig och log.
- So, what are you doing after school? Frågade hon mig när jag hade satt mig brevid henne på bänken.
- I don't know. Maybe study a bit for the exam on friday. Sa jag och ryckte på axlarna.
- Oh okay. Cause I'm going to town to buy a new pair of shoes and I was wondering of you maybe would come with me. Sa hon och mötte min blick.
- Of course! I can study some other time. Sa jag och log.
- Aw thanks, you're the best! Sa Laila och gav mig en liten kram.
Våran fysiklärare kom och lektionen började. Som vanligt strödde han mängder av läxor över oss och efter lektionen hade jag konstaterat att jag hade minst tre läxor till på fredag och idag var det tisdag. Hur i hela friden trodde min lärare att jag skulle överleva?
Laila och jag stod vid skolans busshållplats och väntade på bussen som skulle ta oss in till stan. Vädret var faktiskt bra idag. Det var soligt och det blåste inte alls mycket vilket gjorde luften varm och skön tillskillnad från helgens regnväder. Det kändes att det började blir sommar i alla fall.
- Tiana can you please explain this for me! Utbrast Laila och log samtidigt som hon höll upp sin mobil mot mig.
Det var en tweet av Liam med bilden från i helgen när jag och Niall fcik plats i Harrys mjukisbyxor. Under bilden stod det '' How did they get in there? And what size does Harry have in those pants XXXLLL??? ''
Jag började skratta när jag tänkte på hur kul vi hade haft den dagen.
- Oh god! I thought Liam was joking when he said he would post it on twitter! Sa jag samtidigt som jag skrattade.
- He definitely wasn't. Sa Laila och flinade.
- This is so embarrassing. Look at my face. Sa jag och pekade på bilden. Niall såg snygg ut även om han gjorde en grimas. Men jag gjorde värsta knäppa minen där jag hade tryckt ihop mina läppar så att jag såg u som en fisk och tro mig. Det såg inte attraktivt ut någonstans.
- I think it's cute. Sa Laila och jag slog till henne löst på armen.
- No it's not!
Som tur var så hade inte jag twitter så folk skulle nog inte känna igen mig.
Efter att vi hade stått vid busshållpaltsen ett tag så kom bussen. Det var inte så mycket folk på den eftersom de flesta som bor i London tar tunnelbanan men eftersom det inte finns någon tunnelbanestation vid vår skola så fick vi ta bussen. Men jag föredrog faktiskt buss framför tunnelbana. Det är alltid så stressigt där nere vid tunnelbanan och att åka under marken tyckte jag inte riktigt om. Man ser liksom inte vart man åker för så fort man tittar ut genom fönstret är det bara svart och det blir alltid så akward om man får ögonkontakt med någon man inte känner. På bussen kan man ju titta ut på vägen och se sig omkring. Man känner sig så fri.
- Tiana! Hörde jag Laila säga samtidigt som hon viftade med handen framför mitt ansikte så att jag vaknade från mitt dagdrömmande.
- Oh sorry, I was just daydreaming. Sa jag och log.
- Well that happens alot. Sa hon.
- Sorry.. Sa jag och Laila flinade.
- We're here! Sa Laila och ställde sig upp för att vi skulle gå av bussen. Men på väg upp ur sätet råkade hon slå i huvudet i taket på bussen som var lite lägre just där vi satt.
- Ouch! Sa hon och tog sig för huvudet.
- Oh god Laila! Sa jag samtidigt som jag skrattade när vi hade gått av bussen.
- It's not funny. It hurts really bad! Sa hon surt.
- Aww I'm sorry. Let's go find some shoes to get you better! Sa jag och vi började gå mot Oxford street.
Så fort vi kom fram till en av de långa shoppingatorna i Londons centrum gick vi in på närmaste skoaffär. Jag förstod varför Laila skulle köpa nya skor med tanke på att hennes converse var helt utslitna. Sulan hade gått sönder på båda skorna och man kunde inte tro att de en gång i tiden hade varit vita. När vi kom in i den första affären började vi genast titta runt lite.
- How about these? Sa Laila och visade mig ett par klackar som var så höga att det kändes som jag skulle bryta benen bara jag tittade på dom.
- You're kidding right? Sa jag och gav henne en seriös blick. Visst de var snygga men hur skulle hon kunna gå med de där skorna i skolan?
- Of course I'm only joking! You should've seen your face it was hilarious! Sa hon och skrattade.
- But you have to try them on Tiana! Sa hon sedan och jag tittade på henne som om hon var dum i huvudet. Skulle jag? Jag skulle dö om jag så lite som tog ettt steg med de där skorna på mig.
- No way! Sa jag och skakade på huvudet.
- Come on! Just for fun. Sa hon och drog med mig bort till en stol där man kunde prova skor.
Efter en halvtimma hade både jag och Laila provat hundratlas olika skor bara för skojs skull. Vi hade skratta ihjäl oss åt de mesta men det roligaste var när Laila provade ett par klackar och råkade snubbla mitt framför en snygg kille. Han hade också skratta lite åt henne men han var jätte gullig och hjälpte henne upp. Laila hade hittat ett par skor som hon ville ha och nu var vi på väg till ett cafe för att ta en snabb fika.
- Here it is! Sa Laila och pekade på ett gulligt litet cafe som låg på hörnet av gatan. Det var hennes farbrors cafe och enligt Laila så var det det bästa cafet i London.
- Let's go inside! Sa jag och vi gick in. Värmen och lukten av kaffe stack till i näsan direkt när vi kom innanför dörren. Det va ett väldigt litet cafe men det hade en sådan mysig stämning. Det var ljus på borden och det fanns soffor med fluffiga kuddar att sitta i.
- Tiana this is my uncle David. Sa Laila och en man med svart hår och lite skäggstubb på hakan kom fram och hälsade på oss.
- Hi David nice to meet you. Sa jag samtidigt som jag skakade hans hand.
- Hello sweetheart. Sa han och log stort.
- So what can I get for you ladies? frågade han och ställde sig bakom disken.
- Well I've told Tiana about your famous muffins. Sa Laila och David nickade.
- Anything to drink? Sa han och tittade på mig.
- I'd like a cup of tea please. Sa jag och log.
- Okay, take a seat and I'll bring it to your table. Sa David vänligt och vi gjorde som han sa.
Det var inte så mycket folk på cafet så vi satte oss vid ett bord brevid fönstret.
- I love this place. Sa jag till Laila när vi hade satt oss.
- Yeah me too. I used to come here all the time when I was a kid. Sa hon.
- And your uncle is so nice.
- Yes, he's such a nice person and you can't help but smile when he's around. Sa Laila och jag nickade.
Jag kände hur det vibrerade i min jackficka och märkte att det var min mobil som ringde. Jag tog upp den och såg att det stod Harry på skärmen.
- Who is it? Frågade Laila men jag svarade inte på hennes fråga.
- Hello! Sa jag och förde telefonen mot örat.
- Hey, it's Harry. What's up? Sa han glatt.
- Just chilling at a cafe with Laila, what about you? Frågade jag.
- Not much I just have to ask you something. Sa han.
- Okay shoot! Sa jag och Laila tittade nyfiket på mig.
- So Liam's friend Andy is going to have a party this saturday and me and the boys are wondering if you, Laila and Tiff wants to come with us? Sa han glatt.
Vänta. Så Harry ville alltså bjuda mig, Laila och Tiff på ett party. Laila och Tiff kan jag förstå att han bjöd men mig? Okej ska jag vara ärlig så hade jag aldrig varit på ett party. Det hade liksom aldrig varit min grej och om om jag blev bjuden på ett så tackade jag alltid nej. Dels för att partyn involverar dans och jag kan inte dansa och för att jag inte är en parypingla.
- Ummm... I'm not sure. Sa jag tveksamt.
- Come on! Why not? Sa Harry.
- It's not really my thing. Sa jag och jag hörde hur kan suckade. Laila tittade nyfiket på mig hela tiden.
- Pleasee Tiana! I'm sure Laila and Tiff are up for it. Sa han.
- Yeah but they are not me.
- But it'll be so much fun! Come on. Sa han i ett nytt försök att övertyga mig.
- Okay I will think about it and I'll call you back later okay?
- Yeah fine. Sa han.
- Talk to you later.
- Bye! Sa han och vi lade på.
Det var kapitel 30 det! Tjoho! Nu har jag skrivit engelska dialoger i två kapitel bara för att prova lite och jag tycker att det blir ganska bra men jag vill veta vad ni tycker också! Ska jag fortsätta med det eller är det bättre med svenska? Lämna en kommentar! :)
- Nathalie
2012-11-11
Novell: Länkbyten
Länkbyte #2
Nästa kapitel kommer upp på tisdag! :D
- Nathalie
2012-11-06
Novell: Länkbyten
Länkbyte!
Hej!
Gör ett litet länkbyte med http://itsjustanovelblog.blogg.se/
Har läst några kapitel ur deras novell och den är riktigt bra! Så klicka er in där och läääs!
Om någon mer är intressserad av ett länkbyte så är det bara att lämna en kommentar!
OBS! Jag gör bara länkbyten med andra novellbloggar!
- Nathalie
2012-11-03
Novell: You Are Beautiful To Me
You Are Beautiful To Me - Chapter 29 Fun times!
Previous
Harry som sprang framför mig halkade plötsligt i en lerpöl och ramlade rakt ner i leran. Så nu satt han på rumpan i lerpölen och det fick mig att vika mig av skratt.
- Inte kul! sa Harry surt men det syntes att han försökte dölja ett leende.
- Här, sa jag och räckte honom min hand för att hjälpa honom upp. Men istället för att dra sig upp så drog han ner mig i leran så att jag hamnade på rygg precis brevid honom. Så där låg vi nu i en stor lerpöl i spöregnet och skrattade som galningar.
Harrys perspektiv
Våta och leriga gick jag och Tiana upp för trapporna till min lägenhet. Det var iskallt att gå runt i blöta kläder och jag kunde inte vänta tills jag fick ta på mig varma och torra kläder. Tiana frös också, hon frös nog mer än mig till och med för jag kunde höra hur hon skakade tänder. När vi kom fram till dörren tog jag fram nyckeln ur fickan och låste upp. Jag tittade på Tiana som stod med armarna i kors över bröstet och huttrade. Sedan öppnade jag dörren. Jag kände hur värmen från lägenheten värmde min blöta kropp och slappnade av. När jag böjde mig ner för att ta av mig skorna såg jag att Louis skor stod på skohyllan och när jag kollade längre bort stod det tre par andra skor där också.
- Are the other boys here? sa Tiana plötsligt som att hon läst mina tankar.
Som svar på hennes fråga kom Niall ut från köket. Han tittade förvånat på oss och log stort.
- Hi guys, we didn't hear you coming. Sa han och gick fram till oss för att hälsa. När han skulle krama Tiana stannade han upp när han såg hennes blöta och leriga kläder. Han tittade på oss och jag och Tiana kunde inte hålla oss för skratt.
- And what exactly have you been up to? frågade Niall förvirrat.
- Let's just say we had a bad timing with the weather, sa jag.
- And Harry here made me jump into the pond in the park. Lade Tiana till. Niall tittade på oss som om vi var helt knäppa i huvudet men det var vi nog också. Lite i alla fall.
- And how do you explain the mud? Sa han och pekade på en lerfläck på Tianas tröja samtidigt som han höjde ena ögonbrynet.
- Harry slipped into a mud puddle in the park and I kind of fell into it aswell. Sa Tiana och tittade på mig.
- Okay I'm not gonna ask you anything more as the answers are getting werider and werider. But you gotta get Tiana some dry clothes other wise she ain't getting a hug from me, sa Niall och flinade.
- No, no need to worry. I'm heading home anyways. Sa hon snabbt.
- So you're saying you don't want a Horan hug? Sa Niall och gjorde en ledsen min vilket fick Tiana att skratta det där skrattet som bara hon kunde. Så fort man hörde det så visste man att det tillhörde henne och jag blev alltid så glad av att höra det.
- Not so quick. Haven't you forgotten something? Sa jag och hon tittade frågande på mig.
- What would that be?
- The rain is pouring outside and you're all wet and dirty, sa jag samtidigt som jag pekade mot fönstret där man kunde se regnet ösa ner.
- It's fine. Sa hon som hon alltid gjorde för att inte verka påträngande.
- No, we are going to get some dry clothes for you. Sa jag och drog med henne till mitt rum.
På vägen dit passerde vi köket där de andra killarna var och de hälsade glatt på oss när vi gick förbi. Men de kollade konstigt på oss när de fick syn på våra kläder så jag och Tiana bara log mot dem.
Vi kom in i mitt rum som för en gångsskull inte såg ut som ett bombnedslag. Tiana satte sig på sängen medans jag gick fram till garderoben för att hitta lite torra kläder. Jag tog fram ett par mjukisbyxor och en t-shirt till mig själv och fortsatte leta efter något som kunde passa Tiana. Hon var inte särskillt stor så mina kläder skulle nog vara för stora för henne.
- How's it going over there? frågade hon och ställde sig brevid mig.
- Not so good, you're too small for my clothes. Sa jag och fortsatte gräva i lådorna.
Tiana satte sig på golvet brevid mig och försökte hjälpa mig hitta något som hon kunde ha på sig. Plötsligt drog hon upp en t-shirt ur lådan och tittade på den. Den var vit och det stod ''I like pizza'' på.
- This one is perfect! Sa hon med ett stort leende på läpparna och höll upp tröjan.
- Do you really want to wear that? It's way too big for you. Sa jag och skrattade lite.
- Yeah but that's okay. Where did you get this? It's brilliant.
- A fan gave it to me at a signing once. I thought it was funny and kept it. Sa jag och log vid tanken på hur påhittiga våra fans var.
- Aww that's so cute, do you mind if I wear it?
- No that's fine, but we gotta find some pants for you. Sa jag och hon nickade.
Tianas perspektiv
Jag stod inne i badrummet och bytte om till Harrys t-shirt och ett par mjukisbyxor som jag fick låna. När jag hade tagit på mig kläderna och tittade i spegeln kunde jag inte låta bli att flina åt mig själv. Kläderna var inte riktgit i min storlek så byxorna släpade i golvet. Men det var bara mysigt att ha oversized kläder på sig. Jag satte upp mitt blöta hår i en hästsvans och gick ut till de andra killarna som satt i vardagsrummet.
Harry hade inte kommit än så jag satte mig i soffan brevid Louis som satt och snackade med resten av killarna.
- Nice clothes you got there Tiana. Sa Liam och skrattade lite.
- Thanks, I bet two persons would fit in these pants, sa jag skämtsamt och drog lite i ena byxbenet.
- Let's find out! Sa Louis och drog upp mig ur soffan.
Jag drog ut byxorna och flyttade in mitt andra ben till det andra så jag stod med två ben i ett av byxbenen. Louis stoppade in sitt ena ben i byxorna men konstaterade snart att han inte skulle få plats med det andra.
- I'm too big, sa han och klev ur.
- I think Niall might fit as he's the smallest one of us. Sa Zayn och lade sin hand på Nialls axel.
- Come on Nialler get in there! Sa Louis och alla började skratta.
Niall reste sig upp och stack in sitt högra ben följt av sitt vänstra. Jag höll på att dö av skratt vid tanken av att vi stod två pesroner i Harrys mjukisbyxor.
- Can't believe you both fit in there! Sa Zayn.
- It's very tight though, sa Niall och grimaserade.
- How big size does Harry have in those pants? They're huge, sa Louis och alla skrattade.
Plötsligt öppnades dörren till Harrys rum och han kom ut till vardagsrummet. Hans ansiktsuttryck gick inte att beskriva. Han såg liksom förvånad och förrvirrad ut på samma gång, vilket fick mig att brista ut i skratt.
- Hi mate! Sa Niall och Harry gick fram till oss där vi stod i hans byxor.
- Oh god what is this? How did you two get in there? Sa han förvånat och skrattade.
- We don't really know, sa jag och tittade på Niall som ryckte på axlarna.
- Wait let me take a pic. This is hilarilous sa Liam och tog fram sin mobil. Jag och Niall posade och Liam tog en bild.
- This is going up on twitter! Sa han retsamt.
- Try to walk, sa Zayn.
- Okay.. Sa jag fundersamt.
Jag och Niall började hoppa framåt i samma takt och det gick ganska bra faktiskt. Men killarna satt och skrattade så det måste ha sett väldigt kul ut. När vi hade hoppat ett varv runt vardagsrummet och kom fram till soffan igen knuffade Harry Niall som föll ner i soffan och eftersom vi typ ''satt ihop'' så följde jag med ner. Jag landade ovnpå Niall och våra anisken var bara några centimeter ifrån varandra. Han log och jag kände hur det hettade till runt mina kinder. Snabbt satte jag mig upp och rättade till mitt hår som jag alltid gjorde i ''awkward situations''
Efter att Niall hade gått ur byxorna så var de ännu större än vad de var från början. Så jag var nästan tvugen att hålla upp byxorna när jag gick.
Alla sex satt i soffan helt utmattade efter att ha ätit middagen som Harry snällt hade lagat åt oss alla. Egentligen skulle jag gått hem för att äta men killarna övertalade mig att stanna kvar. De skulle ändå ha fullt upp hela den kommande veckan så jag passade på att spendera lite tid med dem nu när de var lediga.
- I can't remember the last time I hate this much. Sa jag och pustade ut.
- Me neither. Sa Niall och allas blickar riktades mot honom.
- Really Niall? Sa Zayn och höjde ett ögonbryn.
- Okay okay you got me, it was yesterday. Sa han och alla skrattade.
Jag kollade på klockan och såg att hon redan hade hunnit bli halv åtta.
- It's getting quite late, so I should probably get going. Sa jag och reste mig upp. Killarna följde mig till hallen där jag tackade för allt och sedan sa jag hejdå.
När jag kom hem satt Tiff och halvsov i soffan och mamma och pappa syntes inte till.
- Where's mum and dad? Frågade jag samtidigt som jag tog av mig mina skor som fortfarande var lite fuktiga.
- Dad had to go back to work for some reason and mum is in the kitchen I guess.
Jag slängde mig i soffan brevid Tiff och hon tittade på mig med stora ögon.
- What on earth are you wearing? Sa hon och tittade på mina kläder. Jag tittade ner på det jag hade på mig och kom genast ihåg att jag hade Harrys kläder på mig. Inte konstigt att Tiff hade reagerat som hon gjorde. Kläder och mode var liksom hennes grej och hon såg alltid till att se ''chich'' ut.
- It's not my clothes, I borrowed them from Harry. Sa jag och gav ifrån mig ett litet skratt.
- Well thank god for that! But why are you wearing his clothes? Det syntes på henne att hon inte riktigt hängde med.
- That's a long story. Sa jag bara för jag orkade verkligen inte berätta allt.
- But I hope no one saw you like this. Sa hon och gav mig en seriös blick.
- It's chill, only the boys saw me and they didn't really care.
- At least that's something I mean that T-shirt? Come on it's too cheesy. Sa hon och jag himlade med ögonen. Typiskt Tiff att alltid säga vad hon tycker. Ibland var det an bra egenskap men ibland inte.
- Tiana is that you? Hörde jag mamma säga från köket.
- Yes?
- Come here for a second. Sa hon med sin '' vi måste prata'' röst. Jag sneglade på Tiff för att se om hon visste vad som väntade men hon bara ryckte på axlarna. Vad hade jag nu gjort? Tänkte jag.
Vad tror ni kommer hända nu?
Det har tagit väldigt (och då menar jag vääääldigt) lång tid att skriva detta kapitel även om det inte är speciellt långt men jag vet ine riktigt vad det beror på. Min statistik sjunker sakta till botten men det är mitt eget fel eftersom jag inte har upptaderat på länge. Men jag hoppas att det är någon där ute som läser och att denna någon lämnar en kommentar! Jag ska försöka att få upp minst ett kapitel i veckan men vi får se hur det går med det. Har det bra! :)
- Nathalie
