You Are Beautiful To Me - Chapter 2 Missunderstanding
You Are Beautiful To Me



Previous
Mamma vred om nyckeln i låset och öppnade dörren. Tiff var den första som rusade in i lägenheten och kollade sig ivrigt omkring, medans jag bara tog det lugnt och kikade runt i lägenheten. Den var verkligen fin. hallenvar stor och rymmlig, köket var modernt och vardagsrummet band ihop hela lägenheten. Det fanns två badrum och tre sovrum, ett till mamma och pappa och varsitt till mig och Tiff. Det ända bra med skälet med att flytta var att jag skulle slippa dela rum med Tiff efter alla dessa år.
 
- Är det inte fint? Frågade Mamma stolt.
- Jo det är asfint! Svarade Tiff och gav henne en lätt kram som tack för att hon hade hittat lägenheten.
- Vad tycker du då Tiana? sa mamma och tittade på mig.
- Jodå, det är riktigt fint sa jag och lutade mig mot väggen.
- Men ni har ju inte sett sovrummen än! Ni fär välja själva vilket ni vill ha. Sa pappa som kom ut från köket. Jag och Tiff mötte varandras blickar och rätt var det var så rusade vi båda bort mot korridoren när det fanns två dörrar brevid varandra.
- Okej, vi tar ett rum i taget och sedan får vi välja varsitt, sa Tiff. Det lät som en bra idé tyckte jag och nickade ivrigt.
- Vi börjar med det här rummet. Sa jag och tog tag i dörrhandtaget på den vänstra dörren. Tiff satte handen ovanpå min och vi öppnade dörren tillsammans.
 
Det var ett stort rum med snedtak på ena sidan. Väggarna var vita och det var som en liten trappa upp till en avsats där det förmodligen var tänkt att det skulle stå en säng. Fönstrena var stora och tog upp en stor del av väggen och det var utsikt mot gatan. Jag gick fram till fönstret och tittade ut. Vi bodde ganska centralt, folk var ute även om det regnade och gatorna var fyllda av folk med paraplyn. Det här rummet var perfekt tänkte jag men så kom jag på att vi inte hade sätt det andra rummet än och att jag hade en tvillingsyster som jag var tvungen att förhandla med.
- Tiana, det här rummet är skitfint ju sa Tiff. Jag vände mig om och såg att hon tyckte om det minst lika mycket som jag gjorde.
- Jag vet sa jag och gick bort och satte mig brevid henne på den lilla avsatsen.
Vi bara satt där ett tag och kollade oss omkring tillslut bröt Tiff tystnaden och sa
- Nej, vi kan inte sitta här och uggla hela dagen. Vi har ju ett till rum att kolla in och så reste hon sig upp. Jag skrattade åt det hon hade sagt och ställde mig upp och följde efter henne ut genom dörren.
 
Vi gick in i rummet brevid. Det var ungefär lika stort som det första och det hade också snedtak. Väggarna var vita förutom en vägg som var ljuslila. Det här rummet hade också stora fönster ut mot gatan men det var ett sådant fönster som man kunde sitta i så det var som en slags bänk mellan.Ena väggen var också täckt av en stor spegel. Usch vad jag hatade att se mig själv i spegeln, jag såg ut som ett miffo med värsta breda höfter. Varför kunde jag inte ha lika snygg kropp som Tiff. Visst mitt ansikte var det väl inget fel på men jag kände mig inte snygg med min kropp. Tiff och jag gick runt och granskade rummet ett bra tag. Själv tykckte jag att det andra rummet var finare men jag hade en orolig kännsla av att Tiff också tyckte det.
 
Tiffany's perspektiv
Jag vände mig mot Tiana och hon såg fundersam ut. Det första rummet var snyggast tyckte jag och Tiana verkade ju gilla det här. Vilket var bra eftersom att då skulle det inte blir några konflikter.
- Jag går bara på toa sa Tiana och gick ut ur rummet. Jag nickade och följde med ut. När jag kom till vardagsrummet var det fullt med flyttkartonger överallt.
- Så har ni bestämt er än? Hörde jag mamma säga. Jag hoppade till
- Gud vad du skräms, jag såg dig inte bland alla kartonger.
- Oj förlåt sa mamma och skrattade lite åt min reaktion.
- Men har ni valt rum än? frågade hon.
- Ja det har vi, Tiana är på toa men hon verkade gilla rummet till höger, du vet det där med en lila fondvägg och jag är typ kär i det andra rummet!
- Så bra! Då kan ju du hämta dina lådor och börja packa upp sa mamma och gav mig en låda med mitt namn på.

Ooops! Vad hände nu? Ett litet missförstånd. Blev inte helt nöjd med det här kapitlet men men. Hoppas det duger :)
- Nathalie
Trackback