You Are Beautiful To Me - Chapter 17 Let's play football
Previous
Jag tänkte över det hon sa och hon hade rätt, jag var tvungen att sluta vara så blyg.
- Kör till, sa jag och Laila sprack upp i ett leende.
Vi gick tillbaka till killen som stod och väntade på oss.
- Vi är med! ropade Laila och han log.
De andra killarna reste sig upp och de log också. Det här kanske skulle bli roligt ändå, tänkte jag.
Tianas perspektiv
Alla sju stod på fotbollsplanen, om man ens kunde kalla det för fotbollsplan. Det var ju bara ett stort gräsområde och målen bestod av skor som var placerade lagom långt ifrån varandra. Precis så här hade det sett ut när jag såg killarna från mitt fönster för första gången, tänkte jag.
- Vi kanske ska presentera oss, sa killen med brunt halvlockigt hår.
- Eller ni kanske redan vet vilka är?
- Ja, vi vet vilka ni är men vi är inte era största fans direkt så vi vet inte vad ni heter, sa Laila och jag nickade för att visa att jag höll med.
- Men då så, jag är Louis the Tommo Tomlinson, sa han som hade frågat oss om vi ville vara med. Jag och Laila skrattade lite.
- Ni kan kalla honom för Louis, sa en kille som hade svart hår och vi nickade.
- Jag heter Zayn, det där är Niall, Liam och Harry, sa han sedan och pekade på varje person.
- Okej, jag ska försöka hålla koll på vem som är vem, sa Laila och killarna log mot henne. De kollade på henne som att de ville att hon skulle fortsätta.
- Ja, juste! Jag heter Laila, sa hon och log. Jag hoppades på att hon skulle presentera mig också men det gjorde hon inte. Hon stötte till mig löst på armen och gav mig en ''din tur'' blick. Jag kände hur de kollade på mig och väntade på att jag skulle presentera mig.
- Och jag heter Tiana, sa jag och gjorde allt för att låta säker på rösten.
- Hm Tiana, vart känner jag igen det namnet ifrån,sa Liam och såg fundersam ut.
- Okej, jag, Laila och Harry är ett lag och ni fyra är ett lag, sa Louis och parade ihop lagen.
- Vi börjar med boll eftersom vi är färre, sa Harry och alla gick med på det.
- Nu får ni akta er för jag äger på fotboll sa Laila sarkasiskt och jag kunde inte hålla mig för skratt.
Harry passade bollen till Louis och matchen var igång. Eftersom jag inte hade någon bollkänsla alls höll jag mig ganska långt bak hela tiden. Laila hade bollen och skulle precis skjuta när Niall kom och fintade bort henne och sprang iväg med bollen åt andra hållet.
- Hallå där! sa hon och satte armarna i kors.
- Stå inte bara där Laila vi behöver lite hjälp här borta! ropade Louis från andra sidan planen.
Zayn fick bollen av Niall och blev omringad av Louis, Laila och Harry. Han kollade på Liam för han visste inte vad han skulle göra.
- Passa Tiana! ropade Liam och Zayn gjorde som han sa.
Bollen kom rullandes mot mig och när jag hade den vid fötterna hade jag ingen aning om vad jag skulle göra.
- Spring mot mål, skrek Niall. Så jag gjorde som han sa och började dribbla så gott det gick mot mål. Jag hörde hur de andra sprang efter mig och fick lite smått panik. När jag var några meter ifrån sköt jag mot målet. Louis slängde sig efter bollen för att försöka stoppa den men han hann inte och bollen rullade in mellan de två skorna.
- Jaaa! skrek Niall, Zayn och Liam samtidigt och jag hoppade av lycka.
- Bra gjort Tiana! Sa Zayn och gav mig en high five.
- Snyggt sa Laila och såg förvånad ut.
- Kom igen nu, det var visst lite krut i den där tjejen, sa Louis till sitt lag och alla skrattade.
Lailas perspektiv
Vi hade spelat ett tag och det stod 2-2. Jag kände mig stolt över att jag faktiskt hade lyckats göra ett mål. Även om det var menat att jag skulle passa Harry så åkte bollen förbi honom och in i målet istället. Det var riktigt kul att spela med killarna,de var så snälla och roliga. Tiana och jag trodde aldrig att vi hade skrattat så mycket som vi hade gjort.
- Okej, eftersom det står lika nu så vinner det lag som gör det sista målet, sa Niall.
- Kom igen nu team Tommo! Ropade Louis och sprang efter Zayn som hade bollen.
- Sen när fick han bestämma vad laget skulle heta, frågade jag Harry.
- Men det är väl klart vi ska heta team Tommo. Kom igen nu, sa Louis och drog med sig mig.
Harry hade bollen och Tiana kom för att försöka ta den ifrån honom. Vilket inte såg ut att vara det lättaste. Han gjorde någon snygg fint och Tiana ramlade omkull.
- Rött kort! ropade Niall och viftade med armarna.
- Det blir en straff för vårat lag, sa Liam.
- Vadå straff, det var ju inte jag som fällde henne,sa Harry och försökte verka oskylldig.
- Precis, hon ramlade av sig självt, sa jag. För jag ville ju inte riskera att vårat lag förlorade.
- Hallå lite hjälp här, skulle inte skada sa Tiana som fortfarande satt på marken. Det märktes att hon trivdes för annars skulle hon inte våga vara sig själv. Men det var hon nu och hon var inte lika blyg längre.
Harry srtäckte ut handen och drog upp henne.
- Tack, sa hon och han log tillbaka.
- Men det var faktiskt Harry som gjorde så att jag ramlade, sa hon sedan och flinade åt honom.
- Så ska det låta!, sa Liam och gav henne en high five.
- Här hjälper jag dig upp och vad får man tillbaka, sa Harry.
- Sluta vara så barnslig nu Hazza, sa Liam och Harry lipade åt honom.
- Okej då men då måste Tiana köra straffen, sa han.
- Ja, det kommer ju gå bra, sa jag och Tiana slog till mig på armen.
- Kör till, sa hon och Harry passade henne bollen.
- Louis du får stå i mål, sa jag och han sprang iväg till målet.
- Men jag då, sa Harry och gjorde en sorgsen min.
- Du får stå här och heja på honom, sa jag och vi ställde oss vid resten av killarna.
- Kom igen Tiana, du klarar det! ropade Niall.
- Kom igen Tiana missa! ropade Harry för att retas.
- Tack, jag uppsakattar stödet, sa Tiana ironiskt och log mot oss.
- Kommer hon sätta den tror du? frågade Harry mig.
- Om hon har tur, ja. Annars nja, inte så troligt, sa jag och han nickade.
Tiana tog sats och Louis gjorde sig beredd i målet. Hon sprang mot bollen och när hon kom fram sköt hon iväg den. Bollen flög mot målet och alla följde den med blicken. När den närmade sig målet började den sakna ner farten. Louis var på väg att böja sig ner för att ta upp den när den kom rullandes. Men plötsligt rullade den under honom och mellan hans ben och in i målet.
-Neeej! skrek han och satte händerna framför ansiktet.
Tiana vände sig om och sprang till sitt lag där de möttes i en gruppkram.
- Woohoo! ropade Niall och sprang runt hela planen av lycka.
- Skit! ropade Louis och slog med händerna i luften.
- Det var bara tur, sa Harry och jag kunde inte låta bli att skratta åt dom. Det märktes verkligen att de var tävlingsmänniskor.
- Det är inte kul, vi förlorade ju, sa Harry.
- Men ni beter er som småbarn, sa jag och han flinade.
Förlåt för att uppdateringen inte har varit på topp men somsagt så är jag bortrest. Nu har jag i alla fall fått tillgång till internet så nästa kapitel kommer nog upp i början av nästa vecka. Jag blev inte alls nöjd med det här kapitlet men något måste jag ju ge er. Kommentera vad vi tycker så blir jag glad!
- Nathalie
Kommentarer
Postat av: Alice
Bra kapitel längtar till nästa!!
Trackback
